Vägde mig när jag gick upp imorse. Nu har jag gått ner 1.5 kilo från "startvikten". Grejen är ju att jag inte riktigt vågar lita på viktnedgången. Känns som min kropp pendlar minus plus två kilo beroende när på dagen jag väger mig, om jag har vätska i kroppen osv.
Men men förhoppningsvis är de här kilona ett teckan på att det går åt rätt håll iaf.
Men gud va mat fixerad man blir när man försöker lägga om sina matvanor.
Det enda man tänker på är typ mat, fett och olika dieter.
Det gäller verkligen att ha disciplin. För även om man inte är hungrig kan man bli sugen på mat bara för att man tänker på det hela tiden. Det blir liksom som att man omedvetet motarbetar sig själv.

Otroligt nog har jag sovit skönt de tre senaste nätterna, till skillnad från hela förra och förrförra veckan typ. Så skönt! Idag börjar jag dock tidigt, sju. men slutar redan halvfyra, så skönt då kanske man får nåt vettigt gjort idag :)

Vid vissa tillfällen känner man sig liten igen, Och då menar jag mer så där liten, som att vara barn igen. Och inte liten å patetisk,
Jag hade en sånt tillfälle när jag åkte bil hem från Elins å björns bröllop i söndags, med mamma och pappa.
Bröllopet var helt fantastisk! Jag hade så otroligt roligt, det blev fest inpå små timmarna. Jag gick och lade mig strax innan fem, en hel del alkohol hann jag få i mig oxå. Jag vill inte påstå att jag var tokfull, men lite berusad vart jag allt.
Dagen efter vankades det frukost, så det var bara att kliva upp vid nio igen. Drygt fyra timmars sömn alltså, vilket är extremt lite för mig som är jättekänslig mot sömnbrist pga migrän.
 
Första biten hem gick galant, vi släppte av maria och jens i Uppsala. Men redan hemma hos dem började jag känna mig hängig och blev otålig till att åka vidare hemåt.
En bit efter Uppsala somnade jag i bilen. Och när jag en stund senare vaknade så mådde jag fruktansvärt illa. Så jag bad pappa stanna på nästa rast plats. Mer än så hann jag inte säga innan jag kände mig tvungen att rycka åt mig närmaste plastpåse och spy. Allt gick väldigt fort och jag träffade med det mest i påsen, men fick lite på kläderna och lite på bältet och sätet.

Vet ni vad mina gulliga föräldrar gör då?
De säger: Nej det var nog inte bara alkoholen, det var nog sömnbristen som spelade in oxå.
Sen säger pappa att det inte gör ett dugg att det kom lite på bilen(mina föräldrar har en hyfsat ny å fin bil), för den går ju att tvätta, viktigast att jag mår bra.
Sen byter min gulliga mamma plats med mig så jag får sitta fram och hon stackarn för sitta bak i spylukten(hon påstod dock att det inte luktade så farligt)

Då känner man sig liten å ompysslad :)



Jag mamma å pappa!

Kolla vad som stod utanför min dörr när jag kom hem idag.


Det ni :)

Som ett kryss är jag just nu. Gah vad tidigt det är. Åh vad jag vill somna om. Orkar inte röra mig. Hjälp.
Som tur är jobbar jag bara till 13.45(börjar 7) och jobbar med bästa Johanna i kallskänken. Så bättre arbetsförhållande kan man inte be om :) Egentligen borde jag inte klaga alls. Skäms på mig!!!
Nu ska jag cykla till jobbet!

Det är verkligen verkligen svårt att välja ut en favorit karaktär i South Park, för jag gillar ju alla. Men jag måste nog säga att Butters är lite lite bättre än dom andra, lite pyttelite!!!

Satt precis å laddade upp bilderna från Elins möhippa som vi hade i helgen. Och där såg jag en mycket oroande sak, mig själv! Jag har ju blivit enorm! På en bild såg jag till och med gravid ut(vilket jag absolut inte är)

Japp det där är jag, och en normalviktig tjej bredvid! Spana in kaggen liksom!
 
Så nu har jag och Daniel slagit vad! För att liksom motivera varandra lite(han är dock inte alls lika tjock som mig).
VI ska gå ner 5 kilo till den 15 augusti. Om jag lyckas gå ner tills dess så bjuder Daniel mig på romantisk kryssning över helgen. Om vi inte lyckas så ska vi hitta på nåt kul straff. Men vi har inte kommit på nåt än, måste grunna lite. Så kom gärna med förslag :)
Fem kilo på knappt en månad känns hyfsat rimligt, Viktväktarna säger att man ska gå ner 1-2 kilo i veckan, så då blir 5 rätt lagom :)
Så nu jävlar!!! :)
Jag vill på kryssning!!!
Så nu blir det ändrade matvanor å massa promenader :)

Spana gärna in hur vadet går på Daniels blogg oxå www.sorkmos.com
Även om jag självklart kommer uppdatera er här oxå :)
Wish me luck!

Jag har ett nytt farvoritställe nere vid ån där jag gillar att ligga på en filt bredvid Daniel och dingla med fötterna över kanten och äta jordgubbar :)

Hade lite migrän känningar igår kväll. Så självklart fick jag det idag oxå. Typiskt!

Här om veckan fyllde mamma och pappa år. Det firandes med tårta å god mat.


De fick en ny grill i present av mig och Maria

Just nu sitter jag å väntar på att Daniel ska komma hem på lunch. Sen i eftermiddag ska han jobba hemifrån. Så då slipper jag vara själv å ha tråkigt. Lyx.

Min bästa:
Och min nästbästa:

Hahaha ingen man kommer någonsin lyckas sparka ner Molle från toppen!!! :)
Men det är inte helt fel att va nästbäst heller.
Utan purr och päls kan man aldrig vinna :P

Ida och Viktor har en tjusig fondvägg i sin lägenhet.

Lite Mondrian inspirerad så där :)

I hörnet ser ni Beccas huvud å Klas mage.

Nu kommer lite bilder från i torsdags. Då jag, Carin E och Daniel hade myskväll hemma hos honom. Med en Baginbox :)


Vi hade chillinötter och djungelvrål(?!!) som tilltugg. Och jag gjorde även ett fruktfat.

Carin hade bakat jättegott bröd, som vanligt :)

 Som vanligt när vi umgås, så blir det lätt lite galet :) Kul som fan hade vi iaf :)

Insåg precis att det var hur längesen som helst som jag tömde min kamera och la upp bilder på bloggen, Mitt internet här hemma har ju inte fungerat som det ska. Och då har jag liksom inte haft tillfälle att pilla med bilderna heller. Så nu har jag massa bilder att lägga upp. Spännnade va!!!

Ett nytt beroende i matväg, kiwi å keso, på en knäckebröd macka, eller bara själva för sig, fina grejor :) En bra kombo helt enkelt.

Jag lyckades gå in på daniels dator och ändra tangentbords inställningarna själv :) Trots att jag aldrig gjort det förr. Bara sett på när han gjort det en gång, Å då va jag full.
Jag är ett geni!!! Ett geni got damn it!!!

Jag säger bara en sak. Åsas fötter och höga klackar går inte ihop. Så såg ni nån som vandrade barfota hem genom uppsalastad igår 3 på natten så var det jag. Med skorna i handen.

Nu är jag här igen, hemma, fast långtifrån.
Sitter just nu i Idas och Viktors lägenhet. Ida har bjudit på en fantastisk pasta boulongese.
Jag har fått en amazing mascara, rosa må ni tro.

Jag har pratat som jag bara kan prata med Ida. Vissa saker förstår bara hon.

Imorgon blir det högklackat å utgång. Beccan hänger på då med :)

Uppdatering kommer.

Puss!!!

japp
räksallad-check
mangochillidressing-check
sova middag-check
mika-check
åsas egna soppa-check
rödvin-check
trevligt sällis-check
mördarblick-check

Idag ska vi gå på länsmuséet. En av mina favvosysselsättningar som jag stark rekommenderar. Speciellt på onsdagar, för då är det gratis och öppet till 21.
Kan man strosa runt på kvällen i lugn och ro, härligt.

En liten textrad urplockad ur en fin sång av ett litet geni som bara gjorde en skiva för länge längesen.

Men idag har jag suttit i timme ut och timme in inne här
jag har suttit för länge för alla små begrepp 
blir svåra att hålla isär
jag har suttit för länge för allt som är kvar här;
ett fotografi
och alldeles utanför flyger hela livet förbi

Känns väldigt så nu. Hur ska man kunna hålla isär alla små begrepp? 
Hur kan nåt så lätt vara så svårt?
Ja ska man lyssna på refrängen?

Det är det som är den slutgiltiga frågan: Ska man lyssna på refrängen?

Åhh ibland blir jag så less på dagens samhälle. Man ska vara så lyckad. Man ska ha de rätta prylarna, den rätta mannen (som utåt sett anses snygg och framgångsrik, en innekille!), de rätta kläderna, de rättaboende(helst nåt man äger själv, en förortsvilla eller etagevåning) man ska vara snygg(ha det rätta löshåret, lösnaglarna, fejkttuttarna osv). Åsså ska man utåt sett va lycklig. Sen hur man mår det spelar egentligen ingen roll.

Jag tror inte på att allt detta gör någon lycklig. Jag tror på att göra sig själv lycklig.

Och nu kom jag på att detta är nog inget fenomen i dagens samhälle, det har nog alltid varit så.

Jag hoppas iaf att jag inte är en sån där ytligjävel även om det är lätt att ibland trilla dit på det där tänket!
Det har jag gjort mer än en gång. Det kan jag erkänna.

Sorry för gnället, men ibland blir jag bara så less.....

Jag drömmer som sjutton när jag sover i min nittio säng i mitt flickrum i Hagaström. Jag vet inte varför. Inatt var jag ute å reste. Jag åkte tåg, jag var vid Emmas sommarstuga och jag var vilse i New York. Jag vet inte om  jag tror på"det där med att analysera drömmar och att drömmar försöker säga oss nåt, det känns lite flummigt. Men det var väldigt starka drömmar iaf. Det var som om jag letade efter någon och saknade nåt. Ja där ser ni, jag försöker analysera dem ändå.

Ikväll ska vi äta gratinerad hummer säger pappa nu. Åhh jag älskar verkligen hummer, skulle kunna äta det jämt. Och min pappa gör världens godaste gratinerade. Även om hummern bara är god som den är oxå :)

Usch hur kan jag vara så här trött, fastän jag sov till tolv och drömde massa skumma drömmar. Om allt och ingen.
Nu ska jag ner i köket å laga pannkakor, för min kära mor har tydligen redan förbrett en smet åt mig, fint fint! Sen ska jag ut på altanen och läsa en fin bok i solen. Igår sträckläste jag Maken av Dean Koontz som jag fått av Daniel, det var fin underhållning det :) Idag blir det nog en svensk bok. En spricka i kristallen blir det nog, om den inte är för deprimerande, man kan inte ha en deppbok i solen.

Angående vikt igen. Eftersom jag skrev det där om Samantha. Ni vet Bridget Jones Dagbok, den där otroligt populära chicklit-boken som har blivit två filmer. I boken ska ju Bridget framstå som mullig/tjock....vet ni hur mycket hon väger i boken (jag har den framför mig just nu) 60 KILO!!!!!! Fattar ni hur glad jag skulle va om jag vägde 60 kilo!!!! Jag är ca 166 lång och jag väger inte 60 kilo kan jag säga, om jag vägde 60 kilo skulle jag nog dra ca storlek 36-38 och S-M. Det är oxå helt jävla FUCKED UP att de anser 60 kilo som fet!!! Konstigt att tjejer har dåligt självkänsla och svälter sig hela tiden.

En annan sak som jag blev jäkligt irriterad på var när jag slår upp första sidan i mammas hemmets journal imorse. Där är en intervju men Siw Malmqvist med massa bilder. Varv en riktigt tjusig när hon ligger på standen i shorts. Under bilden står det. En ung Siw en dag på stranden. Den smala midjan mätte samma mått som huvudet; 57 cm. - Jag var aldrig hungrig! Arne Domnérus brukade fråga mig om jag hade ätit eftersom jag ofta glömde bort att äta.
Vad skickar det ut för jävla signaler? Att hon va stark å tuff som aldrig va hungrig å aldrig åt? Nää för det är ju fult att äta eller?

Det visade sig fram på eftermiddagen att gårdagen inte alls var helt värdelös. Eva hörde av sig och frågade om jag vill följa med henne och Anette på SATC-filmen. Så vi möttes upp på stan vid fyra och satte oss på Brända Bocken. Beställde in en flaska rött och mat. Jag käkade kyckligtoast, den va god. Inte super men god :)

Så nu till filmen då. Läs inte detta om ni inte vill veta vad som händer i den.

Först måste jag förklara min realtion till serien.
Jag gillade verkligen serien, men var inget hardcorefan, tyckte den va fjantig ibland. Men gillade grundidén om fyra vänner som verkligen njöt av singellivet och var självständiga och självförsörjande. Samantha va min favvo, för att hon hade karriär, var smart, sexig, njöt av livet(och sex...hihihi) och tog livet med en klackspark, alltid med glimten i ögat. Hon var ärlig och "out spoken".

Ja så till filmen då. Tyvärr en besvikelse. Jag förstår inte riktigt vart de fyra självständiga kvinnorna tagit vägen. Nu handlade plötsligt om att den enda sanna lyckan i livet är ett lyckat förhållande. Man skulle gifta sig och vara lycklig med en man. Och med en designerväska på armen såklart.
Och Samantha min favvo, hon hade minsann blivit värsta toffeln.
Carrie hakade upp sig på Mr Big fastän han betädde sig som ett svin.
Men nästan det värsta av allt i hela filmen, som jag nästan blev chockad när det hände. Jag bara: VAVAVA?????
Det var när Samantha blev "Tjock" och med tjock..läs  en minimal valk på magen.
Hon var olycklig i förhållandet med Smith och började därför tröstäta, och fick därav en omärkbar viktuppgång som tydligen i filmen skulle föreställa åtta kilo men snarare såg ut som ett halvt. När de visade denna scen i filmen så väste jag till min vännina Eva i sättet bredvid: Va ska det där föreställa tjock, två gånger. Vad jag egentligen hade velat göra var att ställa mig upp å skrika: VA SKA DET DÄR FÖRESTÄLLA TJOCK? FATTAR NI INTE HUR SJUKT DET ÄR!!! Vilket jag självklart inte gjorde även fast jag ville efter som jag är en rättså lugn å sansad person.

Efter filmen åkte vi hem till Eva och hade vinprovningen. En riktig en med massa småflaskor. Vi var sex personer men man lyckades bli lite på lyset ändå :) Man får göra sånt på semestern, bli berusad en tisdag och sen cykla hem till mamma och pappa i Hagaström klockan 3 på natten och stupa i säng. Så skönt att få ha en riktig tjejkväll ibland :)

Kram på er!

....som Tomas AW skulle sagt. Jag har noll inspiration och vet inte alls vad jag ska hitta på.
Om det åtminstonde hade varit sol. Då hade jag kunna legat på altan och läst hela dan, det hade varit soft. Men nu ser de ju ut att börja regna när som helst.