Under hela sin sjukdoms tid fick Ida aldrig träffa en psykolog. Hon blev runt skickad till massa läkare och otroligt felbehandlad. Jag är 100% säker på att Ida hade kunnat fått hjälp och blivit frisk om hon fick rätt behandlig i tid. Jag tänker inte skriva nåt mer om det nu för det är alldeles för tungt.

Imorse tog jag mod till mig och ringde företagshälsan. En gullig sköterska svarade och jag var ärlig och sa som det var. Att jag gärna ville komma till en kurator. Vet ni vad hon svarar mig då? -Men vännen vi har en psykolog till och med, och jag ska se till att du får en tid snabbt.

Hon fixade en tid åt mig idag!

Det är orättvist. Ida fick inte den hjälp hon behövde fastän hon var riktigt riktigt sjuk.
Jag får komma till ett proffs samma dag som jag ringer.

Tro nu inte att jag är otacksam över min snabba hjälp, det är jag verkligen inte. Jag är otroligt glad att jag får komma och prata med nån.
Men jag är också nervös såklart. Håll tummarna för mig idag klockan 13.