Angående grejen att dejta..
Men jag har tänk massa. Och i längden så är det juh så här. Vill man dejta nån som man måste göra sig till för? Nån som inte accepterar en för den man är? Nån som man känner att man måsta låtsas för? Nån som får panik för att man råkar skicka två sms samma dag? Nej, man vill ha nån som tycker om en för den man är. Annars kommer det ju ändå inte hålla liksom.
Sen är det ju fint om man kan överraska varandra ibland och anstränga sig lite för att relationen ska må bra.
Men att spela ett spel och låtsas vara nån annan, sånt funkar inte i längden.
Är det bara jag som känner så här? Eller är det typiskt tjejbeteende? Eller känner killar oxå så här? Eller är jag helkonstig?
Kram på er!
Jag hâller absolut med dig! Det är sâ sjukt att man ska behöva spela nâgon slags spel, när det självklara egentligen borde vara att man är sig själv. Och att sâ mânga accepterar detta spel och strävar efter att följa reglerna. Alla vill vi ju bli omtyckta för dem vi verkligen är, inte för att vi är duktiga pâ att spela en roll. Sâ stâ pâ dig och skit i alla spel! Du är sâ underbar som du är!!
Hej Gullhjärta!
Du resonerar så sunt och så klokt. Som mamma blir man trygg, när man får veta hur vettigt du resonerar. Dessutom signalerar du god självkänsla som vågar sticka ut hakan och formulera dig så här. Stå på dig! Du har helt rätt! Att våga vara sig själv har stort värde.
Vad bra att du kommer hem på lördag!
Kram! mamsen
Du har så rätt så =)
Alldeles rätt! Om det skulle vara så att han vill göra något annat än att titta på film så skulle han säkert föreslå det! Så fortsätt med filmtittandet, det är ju jättemysigt! =)
