Jag stod på en strand
där havet var klart och varmt
Jag var ett barn jag sprang
rakt ut i det glitterblå
Men havet blev djupt
det här havet blev djupt och kallt
Och det som var stort på håll
inte längre lika stort

Jag har simmat långt ut från land
och det skymmer
Det känns som om min kraft
kommer ta slut
Ska jag hålla i eller ska jag släppa
Jag har simmat för långt ut från land

Just nu finner jag tröst i Tomas Andersson Wij's musik.....